ainabanaina

ja efter nästan fyra dagar  om man räknar bort natten i Cali så har vi spenderat dom i bussar. Det finns inte ord för hur trött jag är på att åka buss nu. Stackars Linn lider av åksjuka och har slut på åksjuke piller och måste sitta närmast fönstret för att inte må illa, stackarn. Det betyder att jag måste sitta vid mittgången och utsättas för alla, ursäkta språket, feta idiotjävlar som inte vet hur man ska bete sig när man går genom mittgången på en buss. Blev under sista bussresan sparkad i huvudet av ett barn, fick en armbåge i ansiktet, feta tanter med feta rumpor som mosar allt dom går förbi och så klippte en gubbe sina naglar så nagel flisorna skvätte över mig. FY! 

 

När vi nu är inne på ämnet med bussar så undrar jag hur dom som ställer och styr i det här landet tänker. Bussarna är alltid minst en och en halv timme sena, dom stannar var tjugonde minut för att släppa på försäljare eller lasta på lite mer höns i bagage utrymmet och dom släpper alltid på fler folk än vad det finns platser så det är alltid knök mycket folk i mittgången. Mittgången där jag sitter och får fötter och armbågar och rumpor och skrev rätt upp i ansiktet. FY! 

 

Sen är det också väldigt populärt att resa med <a href="tel:493992">493992</a> filtar som handbagage och ha resten av sin packning i gamla ris säckar som dom släpar runt på. Åh..

 

Slutgnällt nu. Vi är iallefall framme i Taganga och Karibien äntligen och imorgon börjar den seriösa solningen. Jag har lagt märke till ett beteende jag och Linn tydligen har. När man kollar in i vårt dorm ser man fyra stycken välpackade prydliga väskor och två väskor som ser ut som dom kräks, det är våra. Självklart. Vet inte hur vi lyckas men det ser alltid värst ut runt våra sängar, alltid. I La Paz gick det inte ens att ta sig till min säng utan att ta sats och hoppa över berget av väskor och alpacka kläder. Japp det var det. Linn skriver brev och jag ska nog gå och lägga min nu. Puss på er!